English
Kort svar: Gjutfel sorteras efter hur de ser ut och var de sitter, så att alla parter använder samma ord för samma fel. Ett internationellt system delar in felen i sju huvudkategorier, A till G, med totalt 112 namngivna defekter. När ett fel upptäcks avgränsas först det avvikande godset, därefter utreds orsaken i process och material.
Varför gjutfel behöver ett gemensamt språk
Ett gjutgodsfel kan beskrivas på många sätt. En konstruktör talar om ”porer”, en kontrollant om ”kaviteter” och en leverantör om något tredje. Ett klassificeringssystem ger varje fel ett namn och en kod, vilket underlättar kommunikationen både inom ett gjuteri och mellan leverantörsled. För en inköpare är det praktiskt: en reklamation som hänvisar till en tydlig felkod går snabbare att tolka än en fri beskrivning.
Historiskt har svensk gjuteriindustri ofta använt klassificeringssystem som tagits fram internellt hos det enskilda företaget. Internationellt är ett atlassystem utgivet av den amerikanska gjuteriföreningen norm för flera materialsystem. För gjutjärn finns dessutom en teknisk rapport från ISO som bygger på samma indelning. Pressgjutning har ett eget system.
De sju huvudkategorierna A–G
Atlassystemet delar in felen i sju bokstavskategorier:
- A – metallisk projektion: metall som hamnat där den inte ska vara, till exempel grader, överfyllning av formen och sandsår.
- B – kaviteter och porer: bland annat gasblåsor, ytblåsor och olika former av sugning.
- C – diskontinuiteter: sprickor (kall- och varmsprickor), kallsömmar och avbruten gjutning.
- D – ytdefekter: exempelvis veckad yta, grov yta, apelsinyta, fastbränning och skorv.
- E – ofullständigt gjutgods: bland annat kallflytning, ej fullgjutet gods och fel som uppstått vid kapning, slipning eller blästring.
- F – form- och dimensionsfel: modellfel, måttfel, partförskjutning och skevhet, bland annat orsakad av restspänningar.
- G – inneslutningar och strukturfel: inneslutningar av metall, slagg, sand eller oxid samt avvikande struktur i gjutjärn.
Varje kategori är uppdelad i grupper och undergrupper med numrering. Själva felets kod byggs upp av kategoribokstaven, gruppen och undergruppen, till exempel B100 för gruppen och B110 för undergruppen, och därefter defektens eget nummer och namn. Totalt omfattar systemet 112 defekter.
Äldre svenskt system
I äldre svensk litteratur förekommer en annan bokstavsindelning med fler kategorier, bland annat dimensionsfel, förskjutningsfel, sugningar, gasblåsor, inneslutningar, vällningsfel, sprickor och rensningsfel. Den använder delvis andra bokstäver än atlassystemet. Om en leverantör hänvisar till en kod bör inköparen därför fråga vilket system koden tillhör, så att ”B” inte tolkas fel.
Primära och sekundära fel
Samma synliga fel kan vara orsak i ett fall och följd i ett annat. En sandinneslutning är ett primärt fel om inget annat fel syns på gjutstycket. Förekommer samtidigt skorv, tryckning eller annat fel som uppstått när sand rivits loss och bäddats in i godset, är inneslutningen i stället ett sekundärt fel. På motsvarande sätt kan kallflytning vara primärt fel när detaljen i övrigt är normal, men sekundärt om den uppstått i samband med exempelvis en partförskjutning.
Skillnaden styr utredningen. Åtgärdar man det sekundära felet utan att hitta det primära kommer problemet tillbaka.
Så avhjälps en gjutdefekt
En vanlig metod för problemlösning av gjutdefekter är 8D, en strukturerad arbetsgång i åtta discipliner. Tillämpat på gjutfel innebär den i korthet följande:
- Avgränsa snabbt avvikande gods, både i den egna produktionen och hos kunden.
- Identifiera och kartlägga defekten, inklusive berörda processer och materialflöden. Vid behov görs materialanalyser.
- Fastställ defektens art och kartlägg därefter process- och materialflödet mer i detalj.
- Ringa in de processer och rutiner som avviker och utvärdera hur defekten kan elimineras.
- Uppdatera angränsande rutiner och styrdokument.
- Kommunicera och rapportera händelsen i arbetsgruppen, så att likartade fel lättare förebyggs eller hanteras om de återkommer.
En enda produktions- eller materialavvikelse kan växa till flera olika gjutdefekter. Därför räcker det sällan att åtgärda det fel som syntes först.
Vad inköparen bör kräva i en reklamationsdialog
Strukturen ovan ger också en bra checklista när ett fel upptäckts hos en leverantör. Allmänt bör inköparen kunna förvänta sig:
- att felet beskrivs med en tydlig beteckning och att det framgår vilket klassificeringssystem som används,
- att berört gods, hos såväl leverantören som kunden, spärras och avgränsas,
- att leverantören redovisar var i process- eller materialflödet avvikelsen uppstod, med stöd av materialanalys när det behövs,
- att det framgår om felet är primärt eller sekundärt,
- att rutiner och styrdokument uppdateras och att åtgärden dokumenteras.
Hur svaren ser ut i praktiken beror på avtal, material och gjutmetod. Vilka kontroller som kan upptäcka felet i förväg beskrivs i översikten om kvalitetskontroll vid metallgjutning, och många fel går att förebygga redan i konstruktionen enligt guiden om konstruktion av gjutgods.
Traficator hjälper inköpare att matcha detaljen mot rätt leverantör via sitt leverantörsnätverk i Europa och Asien.
Vanliga frågor
Hur många kategorier av gjutfel finns det?
I det internationella atlassystemet finns sju huvudkategorier, A till G, med sammanlagt 112 namngivna defekter. Det äldre svenska systemet har fler bokstäver.
Vad är skillnaden mellan primärt och sekundärt gjutfel?
Ett primärt fel är ensamt orsak till avvikelsen. Ett sekundärt fel är en följd av ett annat fel, till exempel en sandinneslutning som uppstått när sand rivits loss vid ett annat fel.
Vad är 8D vid gjutfel?
8D är en strukturerad problemlösningsmetod. För gjutfel innebär den att avvikande gods avgränsas, felet och dess orsak kartläggs, rutiner och styrdokument uppdateras och händelsen rapporteras i arbetsgruppen.
Måste en leverantör använda ett särskilt klassificeringssystem?
Nej, men leverantör och inköpare bör komma överens om vilket system som gäller, så att felkoder tolkas lika av båda parter.
Tillbaka till översikten: Metallgjutning